Vad är en revisionsberättelse?

När krävs det en revisionsberättelse?

Beroende på vilken företagsform verksamheten bedrivs i kan olika regler gälla.

Ett privat aktiebolag måste exempelvis anlita en godkänd revisor – och därav upprätta en revisionsberättelse – om minst två av följande punkter är uppfyllda:

• Företaget har fler än tre anställda
• Företagets balansomslutning överstiger 1,5 miljoner kronor
• Företagets nettoomsättning överstiger 3 miljoner kronor

Även ekonomiska föreningar och stiftelser kan vara tvungna att upprätta en revisionsberättelse, medan enskilda näringsidkare vanligtvis slipper detta. Det är däremot viktigt att alltid kontrollera vilka lagar och regler ens verksamhet omfattas av.

Vad innehåller en revisionsberättelse?

En revisionsberättelse ska följa god redovisningssed och innehåller vanligtvis följande delar:

1. En inledning som beskriver vilken organisation eller vilket företag som har reviderats och vilken period som har reviderats.
2. En beskrivning av det utförda arbetet, vilket kan inkludera information om vilka revisionstekniker och metoder som har använts, vilka områden som har granskats och vilken typ av information som har inhämtats.
3. En redovisning av revisorns bedömning av den granskade informationen, inklusive eventuella avvikelser eller brister som har upptäckts under revisionen.
4. En slutsats om den granskade informationens tillförlitlighet och om det är lämpligt att använda den i beslutsfattande eller rapportering.
5. En rekommendation till organisationen eller företaget om hur man kan förbättra sin finansiella rapportering eller interna kontrollsystem.

Det är viktigt att notera att revisionsberättelsen är skriven för organisationens eller företagets intressenter och är en oberoende bedömning av dess finansiella rapportering och ledning.

Revisionsberättelsen ger information om huruvida organisationens redovisning är korrekt och följer gällande redovisningsregler och är därför en viktig del i att bygga förtroende för organisationen.